Hedvig Von Hell - Forever on the naughty list!

Jag har, som ni kanske lagt märke till, på sista tiden reagerat på det här med dieter och kostmässiga begränsningar. Kort sagt jag är trött på dem. Jag har till största delen av mitt liv begränsat mig. Det där med att leva utan att ha dåligt samvete för allt man äter har aldrig varit aktuellt för mig. Sedan jag var fem år har jag haft dåligt samvete för i princip allt jag stoppat i munnen. (Nåväl kanske inte riktigt allt ;), *tounge in cheek*) Den senaste formen av begränsningar jag ägnat mig åt är ett och ett halvt år på LCHF. Nope det funkade inte, gick upp i vikt i alla fall till sist. Men jag kan ge det, att magen mådde prima.

 

Nåväl när det gäller just den här kosthållningen verkar den utmynna i diverse avarter, framförallt för kvinnor. Det är tydligen inte helt ovanligt att kvinnor inte får resultat de önskar. Vad gör de då? Inför ytterligare begränsningar. Mejerifri LCHF, ÄGGFASTA, periodisk fasta och 5:2. Ja, LCHF kombinerat med 5:2... Va fan? Om man kollar i de facebookgrupper som finns för just de här avarterna börjar man ju undra... Man ska alltså bli lycklig och smal genom att leva på strikt LCHF och dessutom vardagssvälta lite sådär lagom? Och då helst även träna för ett marathon eller vasaloppet... Jag kanske ska vara glad att jag är såpass gammal och vis att jag inte låter mina ätstörningar ta över, för det hade helt klart varit möjligt. För om man som jag har lidit av alla upptänkliga ätstörningar som finns sedan 14-års ålder, då är det här farligt på riktigt!

 

There is something rotten...

Idag skulle vi vart på kalas på schlätta. Snöovädersguden satte stopp för det. Vi får väl se när det blir läge för ett besök? Då blev det ju helt plötsligt tomt i kalendern på eftermiddagen. Det kan ju tänkas att det var lite bra eftersom tidsoptimisten hade planerat in en middagsbjudning ikväll. Nu hinner jag i alla fall laga maten.

 

I morse var jag på sprint igen. Mina masochistiska drag måste vara väldigt starka. Cykla till du nästan kräks och tyck att det är kul. Konstigt milt talat. Jag är nog mest fascinerad över vad en kropp kan klara av! Jag fixar det. Det blir aldrig lättare för man ökar belastning och takt mer och mer. Man är sjukt nöjd efteråt. Extra nöjd blev jag när jag hittade en questbar med 4 g kolkydrater att fylla på med efteråt. Den smakade dessutom gott!

 

Nu vill jag promota ett event. Tribeca den gamle sportbaren i centrala Kungälv kommer att få celebert besök av Go Getters den 12 mars. Det är Bambi/Storsess som står som värdinna och fixare. Bra tös det där som ser till att mamsen får tillfälle att skaka rumpa. Så nu kära läsare ser ni till att packa er dit om ni har det minsta lilla partyanimal i Er! It's gonna be fun. På med en klänning, klackar, läppstiftet, eyelinern och ett brett leende. Killar kan ev slippa allt utom leendet. Myggjagare, skjorta och luktegott är dock obligatoriskt för Er grabbs. 

Det har hänt något med min självbild. Jag väljer till exempel att gå på sprintpass på gymmet för att det är så vidrigt att man vill kräkas. Och kräks gör man nästan. Ikväll tänkte jag att om Marie eller Petra, instruktörerna, skriker åt mig att jag ska öka sänker jag henne rakt av. Att köra max och känna svetten rinna som duschvatten över kroppen gör något med mig.Det är samma kick som Grit strength ger. Att jag kunde vara sån trodde jag inte om mig själv.

 

Imorgon är det kursavslut på orka mera. Egentligen spelar det ingen roll vad vågen säger. Jag har minskat två klänningsstorlekar från 16 till 12! d v s xl till medium.Det mest spännande är hur det ser ut med muskelvikt och fettvikt. Min diet är ingen diet. Det är ett sätt att leva. Det är få saker jag egentligen saknar.

 

Jobbet gick som på räls idag. Nöjd med det också. Pratat med båda mina prinsessor och allt var väl i landet. Gött.

 

Ha ha, naturligtvis börjar jag fundera på vad som ska skita sig... inget hoppas jag!