Ständigt dessa begränsningar...

Jag har, som ni kanske lagt märke till, på sista tiden reagerat på det här med dieter och kostmässiga begränsningar. Kort sagt jag är trött på dem. Jag har till största delen av mitt liv begränsat mig. Det där med att leva utan att ha dåligt samvete för allt man äter har aldrig varit aktuellt för mig. Sedan jag var fem år har jag haft dåligt samvete för i princip allt jag stoppat i munnen. (Nåväl kanske inte riktigt allt ;), *tounge in cheek*) Den senaste formen av begränsningar jag ägnat mig åt är ett och ett halvt år på LCHF. Nope det funkade inte, gick upp i vikt i alla fall till sist. Men jag kan ge det, att magen mådde prima.
 
Nåväl när det gäller just den här kosthållningen verkar den utmynna i diverse avarter, framförallt för kvinnor. Det är tydligen inte helt ovanligt att kvinnor inte får resultat de önskar. Vad gör de då? Inför ytterligare begränsningar. Mejerifri LCHF, ÄGGFASTA, periodisk fasta och 5:2. Ja, LCHF kombinerat med 5:2... Va fan? Om man kollar i de facebookgrupper som finns för just de här avarterna börjar man ju undra... Man ska alltså bli lycklig och smal genom att leva på strikt LCHF och dessutom vardagssvälta lite sådär lagom? Och då helst även träna för ett marathon eller vasaloppet... Jag kanske ska vara glad att jag är såpass gammal och vis att jag inte låter mina ätstörningar ta över, för det hade helt klart varit möjligt. För om man som jag har lidit av alla upptänkliga ätstörningar som finns sedan 14-års ålder, då är det här farligt på riktigt!
 
There is something rotten...
Taggar: LCHF, LCHF-kritik, dieter, ätstörningar;

Kommentera inlägget här :