I sakta mak...

Vaknade iofs strax före sju, men utvilad för en gångs skull. Det här med sömn är så svårt. Jag har sällan svårt att somna på kvällen men jag vaknar efter tre-fyra timmar och då är det KÖRT. Ligger där och vrider mig länge. Det är så stressande eftersom jag vet att dagen efter kommer att bli jobbigare än nödvändigt. USCH! Men inatt sov jag som en sten hela natten. Inga toabesök, ingen vakentid, inte löst några världsproblem bara sovit. Känslan när jag vaknar är oslagbar. 
 
Nu sitter jag i min soffa och filurar på vad jag ska ta mig för. Träning ingår i konceptet men tänkte avvakta till eftermiddagen och innan dess? Don´t know. Städa? Inte så sugen. Sticka - ja definitivt. Läsa - oh ja. Men nu tänker jag nog sitta här och filura en stund till.
 
 

Kommentera inlägget här :