Jag kan liksom inte se 2017 med klar blick Àn. Det Àr för nÀra, framför allt hösten. Hösten som började med schemahelvetet och orsakade en dominoeffekt pÄ allt. Trötthet, tidsbrist, stress = kortisolpÄslag och sockerÀtande för att orka hÄlla ögonen öppna.
Resultat:? Jo rÄ tjock som fan blir en. Men jag överlevde till och med de dagar nÀr absolut inget kunde dra upp mig ur skorna.
De första Ätta mÄnaderna pÄ Äret dÄ? Som i en dimma. Höjdpunkter har det funnits, helt klart. Mayhem i vintras, turen till Falun/RÀttvik med pinupporna, Rockin Jamboree och Old Style Weekend var riktiga höjdare mÄste jag sÀga.
Jo dÄ mycket roligt har det varit, den gemensamma nÀmnaren Àr vÀnner. Inte illa för en gammal introvert.
