Total mysbralledag!

Idag är det mysbralla som gäller hela dagen. Jag håller helt och hållet med fantastiska mrs Murphy om att mysbrallan ska brännas på fredagar. Något lite mer glamouröst får helt enkelt fredagarna att kännas bättre men söndagar när man är lite dagen efter är det mysbralla som gäller. Skönt. Soffhäng hela dagen är inte dumt det heller. 
 
Igår kväll var v och svågern och svägerskani först på Atomic Rooster Club inne i stan och lyssnade på tre asbra band.Sedan for vi vidare till Yankee Cars på en liten visit. Träffade trevligt folk och dansade lite. Sen var det hemgång. Vi var hemma vid tre. Klockan tjugo över åtta tyckte maken det var dags att vakna. Nu sover han dock på soffan. Bara man fått upp mig är det okej att somna tydligen. Ja, ja, jag ska nog powernappa lite i soffan om en liten stund. Gött!

Friday on My mind

Mr Right är ute i garaget. Själv sitter jag nyduschad framför hans dator. Idag serveras sushi till middag till hans stora förtret. Matlagningsälvan har sagt upp sig idag. Har sån idétorka så det är skrämmande. Är faktiskt inte sugen på något. Det får nog fan bli Linas matkasse eller nåt i framtiden. Gärna något med hälsoprofil, undrar om det finns. Hade varit bra.
 
Det är bara att konstatera att man är trött när fredagen kommer. Jag funderade på hur fan jag överlevde förut. Nu är ju jobbet lätt som en plätt. Det är ett jobb rätt och slätt. Inte så att jag inte bryr mig eller inte engagerar mig längre för det gör jag, men det är stor skillnad. Jag gör det jag gör, som en helt vanlig anställd. Gött är det. Jag stressar inte omkring och försöker planera undervisning, vara en bra mentor, planera lucia och julavslutningar, skriva nyhetsbrev, sköta föräldraråd, bråkar med bussbolag eller blir vansinning på konstiga politiska beslut. Ja listan kan göras lång. Jag har min undervisning i två underbara klasser, jag planerar min undervisning, jag har specialundervisning i min "lilla grupp". Jag värnar och tar hand om de små själarna som är där så bra det bara går. Det är aldrig tråkigt om än inte helt framgångsrikt på alla plan varje dag. När jag jobbat klart åker jag hem. Jag vaknar inte kallsvettig om nätterna och funderar på hur fan jag ska lösa än det ena och än det andra. Och ändå är jag som sagt trött när det är fredag. Hur fan överlevde jag förut?
 
Gud vet vad jag ska pyssla med nästa år, men det här var nog lite räddningen för mig. Ibland måste man bara hoppa.
 
Ska jag oroa mig nu så är det väl mest för Sessorna, något som jag faktiskt kan släppa mer och mer det också. (Skulle säkert inte skrivit så, det händer säkert nåt bara för det, tvi, tvi, tvi!)
 
Jo, jag har pluggat den här terminen. Men kursen har inte känts som en universitetskurs på avancerad nivå. I ärlighetens namn har den inte gett särskilt mycket alls. Det jag vet nu om retorik kunde jag lätt ha läst mig till på egen hand och examinationerna har inte ens med bästa vilja i världen kunnat sägas röra målen för kursen. Nu har jag ju ändå lagt en del tid på skiten så jag skriver väl slutuppgiften fast jag inte vill. 15 poäng är ju ändå 15 poäng. Men nästa termin blir det inget plugg, så det så. Bara fokus på me, me and me. Är lite sugen på en kurs i Burlesque chairdance i stället, verkar väldigt mycket roligare!

På döhalvan...

Döhalvan är nära nu. Undrar om det är därför den upptar en del av mina tankar - döden alltså. Har lite ångest och känner stor motvilja. Kanske för att Mamsen bara blev 61. Men jag hoppas det vägs upp av att de på pappas sida i snitt levt till 85. Tycker livet är kul, det är ju trots allt så att,det är först i den här åldern man börjar få kläm på hur det ska va och hur man gör. 
 
I don't sant to live forever but I want to be forever young har alltid varit min tes och är väl det fortfarande, men det viktigaste är väl att leva!