The alibi

Har klurat på den där konstiga anställningsintervjun. Varför kallar dom någon som skriver ett personligt brev på tre meningar varav en går ut på att förklara att man inte kan det de frågar efter. Svar: För att få ett alibi. De är tvugna att intervjua kvinnor också. Om de väljer sådana som inte egentligen är kvalificerade så behöver de ju inte anställa dem, eller hur?! Tog en stund innan jag klurade ut det. Synd bara att de tog upp en halv dag av mitt liv.... Och nä, det har inte kommit något besked om vem som fått det, men det behövs inte. Det var ganska uppenbart att man behöver vara man för att saker och ting ska fungera smidigt där. 
 
Idag är jag fredagstrött upphöjt till tio tror jag. Morgondagen får la vi se vad det blir av. Bör åtminstone dammsuga...resten har jag faktiskt orkat göra idag. Fortfarande ser tvättkorgen oroande kräknödig ut, vi får väl se  om jag klarar av att ignorera den. 
 
Det är loppis på byn i morgon och egentligen skulle jag vilja åka på Tattoo Meltdown i Trollhättan i morgon, men det är osäkert om jag har lust att åka ensam. Mannen är INTE sugen på att återse Trollhättan. Inte så konstigt kanske med tanke på att det var där han gick ikull och bröt foten. För läsare som eventuellt inte läst senaste veckan kan jag tilllägga att det var en arbetsplatsolycka och inget partyrelaterat den här gången....
 
Have a good one!

Kommentera inlägget här :