Tänka sig, än kan kärringen! Promenerade till ett möte idag. Fick ett hej och en mycket inbjudande blick av en målare som inte alls såg så pjåkig ut själv.... Najs med lite egoboost, men ingen orsak till oro. Jag har den vackraste mannen i världen å han är den ende jag vill ha. Men det är ju alltid trevligt att känna sig uppskattad. Varför skulle jag inte göra det förresten? Enligt min egen ringa åsikt är jag snyggare, smalare och smartare nu än jag var när jag var tjugo. Vissa attribut har förvisso drabbats av gravitationen. Men jag säger som Eddie, man kan stoppa in dom i en bh som är trång.
För mig handlar som sagt den här låten om min unge vackre man...will he still love me when I'm no longer beatiful?