Traumatiserad....

Början av den här dagen var det inga fel på. Frukost, ut på vägen..... lunch: sallad inköpt på publix, massa grönsaker. Anländer i Orlando på hotellet vi bokade i morse....Jag kan inte ens räkna så långt som till hur många rynkor mr Right hade på näsan när han körde runt hotellet för att parkera, såg kocken - inte imponerande, såg grannarna - skrämmande, såg rummet - tyckte det luktade lite konstigt, men bara lite efter att ha varit tvungna att passera sopcontainrarna....., slängde in våra saker och stack igen. Mannen såg ännu mer oimponerad ut. Till sist sa jag att vi åker tillbaka till hotellet och hämtar grejerna och fixar nytt boende. Vi går in på rummet för att datorisera oss och hitta nytt hotell. Stanken är vid det här laget outhärdligt stark, någon sorts parfym...jävligt stark. Migränen kommer stormande. Lägger mig på magen på sängen för att leta rätt på nytt hotell på datorn. Det är där doften kommer ifrån. Mer migrän! Flyttar datorn och mig själv till skrivbordet. Sätter mig på stolen (note to self; desinficera röven). Letar rätt på samma hotell som vi bodde på i Kissimee, 20 minuter från där vi befinner oss. Bokar. Reser mig och ser att helta stolsdynan är sprucken....örrrk! Går ner i lobbyn för att checka ut. Följande utspelar sig! Massa folk som ska checka in i lobbyn. Personal frågar mig om jag ska checka ut, Jag svarar, ja, jag har varit här en timme och nu räcker det! Ser hur personal vitnar (Krävs en hel del där...) han ber om ursäkt och checkar in de andra först. En av dem som ska checka in drar iväg med mig för att fråga varför jag inte vill vara kvar. Jag svarar att rummet STINKER. När övriga är incheckade så släpar han mig in i ett kontor på baksidan och frågar vad som är problemet. Jag svarar att jag får migrän av stanken på rummet. Han frågar om vi inte kan pröva ett annat rum. Jag svarar nej... Diskussionen är över, förhoppningsvis behöver jag inte betala för den halvtimme vi faktiskt var i rummet...Nu är vi lyckligt och väl sittande på våra sängar på Seralago hotell i Kissimiee. Jag är helt säker på att personalen här undrar över varför jag var sååå lycklig över att komma hit men det är jag! Tjohooo!

Kommentera inlägget här :