Helt plötsligt är det lyx att få vara trött efter en dag på jobbet, för det finns ju de som inte får det. De som fått hela sin värld och sitt liv förändrat på några timmar. Små barn som inte har en mamma längre, en fästman utan fästmö, syskon och föräldrar.
Det låter helt skruvat att sörja någon man aldrig mött, men det är faktiskt så det är. Sabina - krigarprinsessan har förlorat sin sista strid. Hon får vila nu efter all smärta och all jävelskap som cancer kan orsaka. Men ändå - 34 år - man har rätt att vänta sig mer av livet. Men livet är ju ingen rättighet. Det är ju något man får, och får behålla om man har tur....
Tänker på hennes döttrar som ska leva utan sin mamma. Tänker på min brors barn som lever utan sin mamma och har gjort det nu i två år. Det är inte rättvist, men livet är inte rättvist....
En gammal skolkompis tog livet av sig i söndags, inte riktigt samma sak som Sabina, men han lämnade också barn efter sig o det är dit tankarna går :( Man sörjer o känner medkänsla för de efterlevande. Hoppas man blir en bättre medmänniska av det. kram Anna
skriven