Jag är lärare och har varit det sedan år 2000. Det handlar alltså om 28 terminer, inte för att det spelar någon roll i mitt resonemang. Mitt resonemang grundar sig på att jag upplevt en annan skola än den vi har idag. En skola som trots mycket smutskastning gav helt andra möjligheter till ungdomar än vad dagens skola gör.
Vi hade 1-5 betyg. Man kunde gå ut med en 1 eller 2 utan att behöva skämmas. Ville man in på gymnasiet så kom man in. Var man inte redo så kunde man arbeta några år för att sedan ta sig an nya utmaningar på Komvux. Trots att det här var långt innan man började prata om "det livslånga lärandet" så var det självklart att man inte visste riktigt vad man ville med sitt liv när man var 15-16 år.
I dagens skola måste du veta och vara fokuserad på att nå ditt mål för missar du din givna chans ser det genast mycket mörkare ut för dig. Jag lider med alla mina elever som dagligen måste kämpa. Jag lider med dem som inte orkar kämpa, de som känner att tåget redan gått, att allt redan är för sent fast de är 16 år.
Varför inte en humanare skola som tar hand om människor i stället för att slå undan benen på dem. I teorin låter det väl bra med ett år på IV/IM eller vad det nu heter den här veckan. I praktiken är det ofta bortkastad tid. Elever som är trötta på skolan, trötta på att misslyckas ihopfösta i samma klassrum med desillusionerade pedagoger. Jo, jag vet att det inte ser ut så överallt, men efter att ha haft en dotter som gått tre år på flera olika skolor och genomlidit just detta så anser jag mig veta att det är allt för vanligt.
Nej, jag tror inte att ett tionde år är en lösning heller. Man kan inte bli kvar och se sina klasskamrater gå vidare, det är för grymt.
Vad vill jag då. Jag vill ha ett system som ger en chans till när man hittat sig själv och sin motivation. Hade jag inte haft den chansen hade jag inte varit lärare idag. Jag hade inte läst på masterprogrammet i skolledarskap. Allt det har jag lyckats med långt efter att jag slutat grundskola och gymnasium. Mitt nuvarande liv började med ett år på komvux där jag kunde ta igen det jag inte gjorde på gymnasiet.
Hade allt slutat som det skulle gjort med dagens system vette fasen. Mina grundskolebetyg hade i dagens läge inte tagit mig in på något gymnasium, det är då ett som är säkert. Hade jag inte tagit mig in på gymnasiet så hade jag aldrig fått jobb och chansen att mogna och inse vad jag ville göra....Nej, jag hade nog suttit med utsliten kropp, arbetslös i nån lägenhet någonstans långt ifrån det liv jag har idag.
